Gratishjälp,..
Kategori: Träning
,
,..på gymmet, brukar ni få sån? Ni vet, såna där råd och tips, som man inte bett om. Jag får det ganska ofta, mest när jag tränar på mitt "lekgym", där jag inte känner någon. Varför det är så vet jag inte, mer logiskt borde det kanske vara att bli påhoppad bland dem man känner till.
.
Ibland är hjälpen riktigt uppskattad. Som en dag när jag körde axlar och efter femte repetitionen var tveksam om att få upp den sjätte, men plötsligt och helt oväntat känner ett stöd under armbågarna som sakta och precis alldeles lagom mycket hjälper mig att pressa hantlarna uppåt både en och två gånger till. Var gubben kom ifrån har jag ingen aning om, men han gjorde samma sak tre gånger och varje gång jag skulle tacka honom var han borta. Nästan som att han inte fanns, men det gjorde han. Visst gjorde han?
.
Sedan finns det gånger då hjälpen snarare stjälper. När personen bredvid mig börjar heja på och gapar "kom igen!" när jag överhuvudtaget inte vill ha något kom igen. Då blir jag snarare förbannad och lyckas jag inte vända irritationen till min fördel i setet så kan jag bli nästintill aggressiv. När jag får tips på övningar som är totalt orelevanta till det jag sysslar med då geniet förmodligen inte förstått min avsikt med det jag gör. Eller när jag stretchar och får slängt i ansiktet att "det där ska kännas på ett annat ställe" eller att det "tar bättre om du gör såhär". För vilken himla tur, att du okända människa, vet precis hur min kropp känns och framförallt var jag vill att det ska kännas.
.
En annan dag fick jag en genomgång i turkish getups, ni vet den där övningen där man ska resa sig från liggande till stående och sedan lägga sig igen med en kettlebell rakt upp mot taket i ena handen. Jättekul och grymt användbara tips, men varför jag fick dem förstod jag aldrig riktigt. Och likaså igår, då fick jag mina knäböj utvärderade av en kille som "blivit coachad av juniormästaren i styrkelyft". Enligt honom var jag godkänd i både djup och position och han klassade till och med mina vikter som tillräckliga för att inte skämmas och jag blev väl..glad för kritiken, knäböj är inte precis mitt triumfkort.., men.. varför?
.
Dem bara dyker upp, de där små experterna, från höger och vänster och haffar tag i mig likt en vante som flyger förbi. Utbildar mig, lär mig, tipsar mig, hjälper mig, stundvis irriterar mig, förvirrar mig, stör mig, men oftast får mig att le en smula, när jag hunnit reflektera över deras avsikt och förstår att alla förmodligen bara vill väl. Och vilken tur att dem finns, de där små gympoliserna, så att vi som inte har en anlitad PT också kan få hjälp. Dessutom helt gratis. Fantastiskt. Eller..?
.
.
